Jag brukar ju göra mitt eget bröd ibland för som bekant är nybakat och hembakat godast. Ibland blir det bröd på bakpulver och ibland på riktigt jäst, det har även hänt att jag bakar på torrjäst. Däremot har jag aldrig bakat på surdeg och det närmsta jag kommit en surdeg är nog när jag blivit sittande i en ofördelaktig aktieposition som ju också kan kallas surdeg. I det fallet gillar jag inte surdegar och jag brukar sälja av igen för att göra kapitalet fritt för kommande positioner.

Kanske finns det ändå vissa minnen från när jag var barn som kan associeras till surdeg. Mamma hade under en period en deg som hette Herman om jag inte mins fel. Det var en deg som man kunde få av en bekant om man hade tur. Man tillsatte något, men jag kommer inte ihåg vad. Efter några dagar kunde man ta en del av degen och baka bröd. Så tillsatte man det där som jag inte kommer ihåg till degen igen. Skötte man den med omsorg kunde man ha sin Herman i flera år, kanske något som till och med skulle kunna ärvas i generationer.

Herman anno 1847

Anledningen till att jag halkade in på det här ämnet nu på nattkröken var att jag läste en artikel på Aftonbladet.se Där står det att brödbloggaren Maria Blohm lär ut sina bästa knep. Jo, artikeln får det kanske att vattnas i munnen men mer än så blir det inte. För att få tillgång till en brödbloggares hemligheter lär man punga upp med lite pengar och bli plusmedlem på aftonbladet. Är man snål som jag går man in på google och söker, där upptäcker man att alla bloggar är inte lika bra indexerade av google som min är. Därför gör jag det lätt för er som vill läsa brödbloggaren Maria Blohms proffstips direkt från källan som är BakaHemma.nu

Jag antar att det inte dröjer länge förrän det blir några fina bilder på saftigt surdegsbröd i min blogg. Bara kylan ger med sig och jag får köpa hem det som krävs så ska det nog bli en limpa eller två.

5 Kommentarer till “Från surdeg till saftig limpa”