Att spela för att vinna, eller att spela för att inte förlora

En match kan spelas på två sätt. Endera spelar man för att vinna eller så spelar man för att inte förlora. Skulle det handla om bollsport så lägger man fokus på att göra mål när man vill vinna, men man lägger fokus på att inte släppa in några mål om man inte vill förlora. Men i det sistnämnda alternativet så kan man egentligen inte vinna, för även om man inte släpper in några mål så måste man göra åtminstone ett mål för att vinna. Annars kan matchen som bäst sluta oavgjort.

Nä, det här inlägget handlar inte om sport, egentligen. För allt det där passar in på så många andra områden i livet. En del satsar för att vinna, medan andra spelar för att inte förlora. Själv har jag varit av den typen som satsar för att vinna, i alla fall på vissa områden. Med lite självinsikt så har jag upptäckt att jag nu verkar ha spårat ur och spelar för att inte förlora. Det är mycket som kan påverka varför man byter strategi, om man nu ens har varit den som satsat för att vinna.

Många har inte ens varit  i närheten av att vara med i matchen, de bara åskådare som tittar på när allt händer. En del andra ger sig in i matchen men klarar bara tre förluster och så ger de upp. Det finns även de som ger sig in i matchen med gott mod för att vinna. Allt medan den närmsta omgivningen förkunnar sina tvivel. Akta dig för bollen, det kan göra ont om du får den i ansiktet. Moster Greta var på en match en gång och hon fick en puck i huvudet och dog, hon satt bara på läktaren!. Du passar inte i rött, varför måste du ha samma färg på matchtröjan som resten i laget? Även om man vinner första matchen så kanske nästa blir mindre bra. Man kanske får en boll i nyllet och så är formen inte i topp. Bättre att inte släppa in några bollar än att försöka göra mål, matchen slutar oavgjort. Den närmsta supporterklubben är snabb att söka bekräftelse: Vad var det vi sa, den där matchen gick inte att vinna. Du skulle ha lyssnat och sluppit en besvikelse. Hade du suttit hemma framför tv:n så hade du aldrig fått den där bollen i nyllet.

I matchen pengar och karriär så har jag 90% av tiden levt ett liv där jag inte vetat vilken inkomst månaden skulle sluta på. Ändå var det jag som styre min ekonomi och inte min ekonomi som styrde mig. Jag mins en gång när jag handlade lite kläder och när jag skulle betala så frågade ägaren till butiken var jag brukade handla annars. Där det faller mig in, svarade jag. Han sa så att de kunde notera min storlek så kunde jag ringa om jag behövde något, så kunde de leverera kläderna hem till mig. Lova inte för mycket sa jag, du vet inte att det är en enkel resa på 15 mil. Fick till svar att det inte skulle vara några problem att åka 15 mil enkel resa om de fick behålla mig som kund. Då brukade jag handla på kort och när fakturan kom efter den 15:e så visste jag hur mycket jag behövde skrapa ihop för att täcka mina utgifter.

Sen har de hänt saker i livet och jag har även provat på att ha ett vanligt jobb med en sån där fast lön. Lönen var ganska ok, men det tog inte alls sång tid innan jag började känna mig beroende av den. Pengarna började styra mitt liv istället för tvärt om. Om jag köper det här, så har jag inte råd med det där. Om bilen går sönder, hur löser jag det? Känslan av att vara styrd är inte lika härlig som känslan av att vinna.

När det gäller pengar så kan jag egentligen spelreglerna och jag vet hur jag ska spela för att vinsterna ska täcka förlusterna. Förluster är nödvändiga på vägen till vinsterna. Det gäller bara att resa sig och fortsätta för man vet att vinsten kommer om man inte ger upp. Det är väl bara Edison som hade tur och uppfann glödlampan på första försöket?

Livet är inte bara pengar, för något som är ännu viktigare är kärlek. Även där bör det gälla att satsa för att vinna, man kan inte gå halvhjärtat in i ett förhållande och köra det på sparlåga för att inte förlora. Jag är inte helt säker på att jag har full koll på det där med kärlek. Jag kan ha mina brister, men är jag medveten om att de finns så är det även ett första steg till att de kan åtgärdas. Samtidigt så är det så att allt behöver kanske inte vara perfekt. Helt ok är ju bättre än inget alls och en vinst är alltid en vinst. Hur som helst måste man satsa för att vinna, det vet jag. Jag har ju faktiskt spelat och vunnit några gånger 🙂 och även lyckats få högvinst när jag satsat allt på ett kort. Egentligen är det kanske inte själva högvinsten som kanske är bäst? Det finns ju en risk att man slutar som de otaliga lottovinnare som kammat hem en miljon eller mer, de firar och hänger på sig en livsstil som kanske inte riktigt passar och en dag när de vaknar är pengarna slut. Det hjälper inte med en högvinst om man inte kan hantera pengar. Lika så är det kanske med kärleken, det räcker inte med en högvinst om man inte kan hantera kärleken. Kanske blir det så att man firar att man träffat den rätta och frossar i kärlek och så vaknar man en dag och hon är borta.  Lottovinsten kan man ju hantera som så att man sätter kupongen inom glas och ram och så kan man trösta sig med att man har åtminstone vunnit högvinsten även om den inte är kvar. Det är ingen idé att spela igen för har man vunnit en gång så vinner man inte igen. Det är nog lätt att hantera kärleken på samma sätt. Sätter den inom glas och ram och tröstar sig med att man har ju vunnit högvinsten en gång och nu kan den inte vinnas igen. Naturligtvis kan den inte vinnas igen om man ger upp, men fortsätter man att satsa så finns ju chansen att man vinner igen. Kanske täcker det tidigare insatser för en stund, eller så vinner man spå man klarar sig resten av livet. Självklart kan man få sju rätt och vinna en högvinst igen, det är bara det att det behöver inte vara samma belopp den här gången.

Kanske dags att släppa sargen och ge sig in på isen igen? Riskera att dratta på ändan så man blir blå, men det kan ju också bli ett mål eller två 🙂

2 Kommentarer till “Att spela för att vinna, eller att spela för att inte förlora”

Skriv en kommentar

CommentLuv badge